Vem hamnar på SIS-hem och varför

Ungefär 1 100 unga bor just nu på SiS-hem, statliga institutioner för barn och ungdomar med allvarliga problem. Men vem hamnar på SiS-hem egentligen? Det är en fråga som många ställer sig, och det finns faktiskt ganska enkla svar. När frivillig vård inte räcker spelar dessa institutioner en viktig roll för att skydda både ungdomen och samhället omkring dem.

Vilka ungdomar placeras på SiS-hem?

Två lagar styr placeringarna: LVU för ungdomar som lever destruktivt med missbruk och kriminalitet, och LSU för dömda ungdomar. En tonåring kan hamna här när missförhållandena blir så allvarliga att friheten inte längre är säker. Många av ungdomarna har beteendeproblem eller växer upp i miljöer som skadar deras utveckling (vilket vi nog alla förstår är ganska allvarligt). Två tredjedelar är pojkar, en tredjedel flickor, och medelåldern ligger på cirka 16 år. SiS är alltid sista utvägen när allt annat har misslyckas.

Hur SiS-hem fungerar och varför det spelar roll

SiS-hemmen är låsta institutioner med särskilda befogenheter för att hantera ungdomar med svåra problem. Men här finns ett stort problem: många ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade utan att få rätt stöd. Bristen på psykiatrisk vård är påtaglig och påverkar verkligen kvaliteten på insatsen. Dessa ungdomar kommer ofta från och återvänder till samma parker och offentliga miljöer i våra städer. Därför är samverkan mellan olika instanser helt avgörande för att skapa en fungerande lösning för både ungdomen och samhället.

Statistik och utveckling

År 2022 vårdades cirka 1 100 unga på särskilda ungdomshem. Det är tredje största insatsen inom heldygnsvården för ungdomar. Könsfördelningen har varit stabil under många år, vilket visar att mönstren är ganska konsekventa. SiS expanderar långsamt och planerar nya omställningar för att möta framtida behov. Placeringarna ökar när samhället inte lyckas fånga upp problem tidigare i ungdomarnas liv.

Vad kan göras bättre?

Familjer och socialtjänst måste identifiera behov tidigt för att undvika tvångsomhändertagande. Ungdomar på SiS behöver tydlig information om sina rättigheter och institutionens regler. Det är kritiskt att psykiatrisk vård och stöd för funktionsnedsättningar blir en naturlig del av verksamheten (inte bara något man säger på papper). Samverkan mellan SiS, socialtjänst och hälso- och sjukvård är nyckeln till framgång. Utan samverkan fungerar insatsen bara delvis för de ungdomar som behöver mest hjälp.