Sveriges näst minsta kommun och dess historia
Bjurholm är Sveriges näst minsta kommun med drygt 3 000 invånare. Det gör kommunen till ett intressant studieobjekt för hur små samhällen kan utveckla sina folkparker och grönområden trots stora utmaningar. När befolkningen krymper och pengarna blir färre, blir parkerna ännu viktigare för dem som bor kvar (och det märks verkligen).
Folkparker blir ännu viktigare när befolkningen minskar
Inlandskommuner som Bjurholm har förlorat ungefär 35 procent av sin befolkning på 40 år. Mindre befolkning betyder färre skatteintäkter och mindre pengar till underhål. Trots detta är folkparkerna centrala mötesplatser för de kvarvarande invånarna.
En väl skött folkpark blir kulturcentral, marknadsplats och träffpunkt på samma gång. Lokala föreningar kan ta större ansvar tillsammans med kommunen. Det minskar kostnaden och ökar engagemanget bland invånarna. Det handlar om att skapa ett levande samhälle där folk vill vara.
Så skapar små kommuner levande parkvärldar
Framgångrika lösningar kräver kreativitet, inte stora budgetar. Multifunktionella ytor fungerar året runt sommaren kan de vara lekplatser och marknadsboksar, vintern blir de skridskobana eller området för vintermarknader. Det är ganska smart egentligen.
- Anpassa parker för båda årstider
- Engagera föreningar i skötsel och arrangemang
- Skapa flexibla ytor för olika evenemang
- Använd sociala medier för att nå besökare från närliggande områden
Digital marknadsföring kostar nästan ingenting men kan locka folk från andra kommuner. En konsert eller marknad som annonseras rätt på Facebook når långt bortom Bjurholms gränser. Många glömmer bort hur kraftfullt det kan vara.
Mindre kommuner kan vända sina utmaningar till styrkor på riktigt.En folkpark i en liten kommun känns ofta mer personlig och trygg än en stor stadspark.Det drar människor dit.Med bra planering,lokalt engagemang och årstidsanpassning blir folkparkerna kraftfulla motorer för samhällslivet oavsett hur många som bor där.