Segregation i Sverige växer
I många svenska städer ser parker mycket olika ut beroende på vilket område de ligger i. En park i en välsituerad stadsdel glänser med nya bänkar och välklippt gräs. Samtidigt ligger parker i andra delar av samma stad ofta övergivna, med dåligt underhål och färre besökare. Det är segregation i Sverige och det påverkar allt från trygghet till mötesmöjligheter. För folkparker och offentliga grönytor handlar det här om mycket mer än bara skönhet. Det handlar om var människor kan träffas, må bra och känna sig hemma (eller inte).
Hur segregation påverkar parker och mötesplatser
Segregation betyder att människor med olika inkomster och bakgrund bor långt från varandra. Det skapar ojämlika förhållanden i parker. I socioekonomiskt utsatta områden får kvinnor bara 54 procent sysselsättningsgrad enligt regeringen. Färre jobb betyder mindre pengar för både personer och kommuner. Parker blir mindre underhållna. De blir mindre trygga. Färre människor vågar besöka dem. Social isolering växer när parkerna förfaller på det sättet.
Vad säger statistiken om segregation i Sverige
Sedan 1990-talet har boendesegregationen ökat markant. Höginkomsttagare och låginkomsttagare bor allt längre från varandra. Kommuner använder verktyget RegSO för att mäta segregation lokalt. Statistiken visar tydligt: nästan hälften av invånarna i utsatta områden lever i fattigdom. I resten av Sverige är det bara 14 procent. Skillnaderna är stora och växer. Väldigt stora, faktiskt.
Så kan parker bli mötesplatser för alla
Kommuner kan börja med konkreta steg. Investera i bättre underhål och säkerhet i parker i utsatta områden. Inkludera grannar i planering av nya parkanläggningar. Arrangera aktiviteter som samlar människor. En välsköt park med trygga miljöer lockar fler besökare. Det skapar naturliga möten mellan grannar. Gemenskap växer när människor träffas regelbundet, helt enkelt.
Vad görs redan för att ändra situationen
Regeringen har ett långsiktigt reformprogram mot segregation fram till 2025. Det fokuserar på jobb, utbildning och säkerhet. Kommuner samarbetar med polis och frivilligorganisationer för att göra områdena tryggare. Parker ingår i detta arbete. Genom att göra offentliga rum attraktiva och tillgängliga för alla kan segregationen sakta brytas ned. Det kräver tålamod och långsiktigt arbete från många aktörer (vilket inte är lätt, men nödvändigt).