![]() |
|
| Fritextsökning |
|
Föreningen Folkets Hus i Nora u.p.a. bildades 1906. Den första styrelsen bestod av följande personer: Axel Julius Sterne, Carl Johan Hallberg, Konrad Eskil Karlsson-Hell, Anders Gustaf Andersson, Emil Hellström, Wilhelm Andersson och Albin Vadell. Redan samma år föreningen hade bildats började man en parkverksamhet i syfte att samla in medel till ett husbygge. Man hade lyckats hyra en privat tomt vid Kolmätartorp där en dansbana med tak byggdes. Området hade dock redan tidigare använts som festplats av bl.a. Nora Musikkår och Godtemplarna i Nora. Då parken låg en bit utanför staden ordnades med skjuts ut till parken. En av de första som besökte denna Noras första folkets park var Kata Dalström, lördagen den 12 maj 1906. Några år senare, 1909, flyttades parken till en annan privat tomt närmare staden i Carl Larssons björkhage. Den nya parken invigdes söndagen den 16 maj med bl.a. storslaget fyrverkeri, amatörsällskapet Normandi och Gyttorps musikkår. Konkurrensen var dock hård från godtemplarnas närliggande festplats vid Björkhagen, varför föreningens kassa inte växte nämnvärt.
Förutom återkommande dansaftnar besöktes parken av dåtidens populära artister såsom humoristerna Jan i Grebo/Josef Ulin (juli 1907, juli 1908, augusti 1916, juni 1917), Anners Annersa på Hultet/Mauritz Björk (september 1917, juli 1918, september 1918), Jonas från Böget (juli 1915) Calle Lindström (maj 1920, juni 1927) och Kalle Nämdeman/Karl Gustafsson (maj 1919). Även cirkusar och tivolin kom förbi Nora såsom Cirkus Wiktorin Varieté (september 1916), Cirkus Barum (juli 1917), Cirkus Modern (september 1917) och Hartvicks Tivoli (maj 1918).
Parken flyttade en tredje gång 1922, denna gång till ett område kallat Granåsen och som ägdes av Nora stad. Här byggdes en ny dansbana med tak och musikpaviljong, sommarteater utan tak (med 256 sittplatser) och kafé. Invigningsfesten hölls söndagen den 14 maj 1922 varvid riksdagsman Gustaf Magnusson höll högtidstalet inför en publik på 900 personer. Folketshusföreningen förvärvade 1939 marken där folkparken var belägen. Men Nora Folkets Park skulle få flytta en fjärde gång. Denna gång p.g.a. att Kungl. Göta Trängregemente under 1940-talet förlade ett kompani i Nora. Nora Folkets Park flyttades nu, 1943/1944, till ett område söder om Norvalla idrottsplats. Nora Folkets Park har haft besök av de flesta välkända svenska artister, teatergrupper och revyer. Här nedan följer några exempel från 1950-talet.
Nora Folkets Parks publikrekord sattes av Snoddas tisdagen den 1 juli 1952 med 2353 besökare. Idag anordnar framförallt PRO dans i parken.
Källor: Arkiv från Föreningen Folkets hus i Nora u.p.a., Nora socialdemokratiska arbetarekommun, ArkivCentrum Örebro län. Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 358–359, Stockholm 1939. Örebro-Kuriren 1909-06-21, 1943-03-22. Nora stads- och bergslags tidning 1906-05-09, 1907-07-06, 1908-07-04, 1909-05-12, 1915-07-17, 1916-08-16, 1916-09-02, 1917-06-13, 1917-07-18, 1917-09-01, 1917-09-15, 1918-05-29, 1918-07-24, 1918-09-04, 1919-05-21, 1920-05-14, 1922-05-09, 1927-06-20. Nerikes Allehanda 1966-06-29, 2005-06-08. Inventering 2004-06-17. 2005-07-15 |