![]() |
||
| Fritextsökning |
|
Styrelsen för Föreningen Folkets Hus & Folkets Park i Laxå u.p.a. konstituerades den 28 januari 1925. Ordförande blev Per Arvid Eriksson och vice ordförande Lars H. Lindahl. Förutom beslut att teckna kontrakt med Laxå Bruk om parken beslöts på detta första möte att inköpa ”50 kvittensblock med 25 kvittenser i varje, dessutom beslöts inköp av kassabok, protokollsböcker, huvudbok, medlemsmatrikel, triopärm och stämplar”. Verksamheten kunde börja. Andelar tecknades av såväl privatpersoner som organisationer framför allt de fackliga på orten. 266 andelar är noterade i matrikeln. De sista andelarna tecknades 1958 av Byggnadsarbetareförbundet avd 178. En kommitté förefaller ha förberett bildandet sedan 1924. Ett foto med texten ”Folkets Hus kommité” bildad år 1924 belyser detta. Ett programblad som trycks när parken 1951 slår upp portarna säger att det sker för 25:e gången och uppenbarligen betraktar man vid denna tid 1926 som startåret för parken, men redan året dessförinnan arrangerade man danser vid Fästplatsen i Laxå.
En fastighet Lindåsen 3:1 hade förvärvats och här uppfördes efterhand dansbana, servering, nöjeshall och scen. Traditionell verksamhet med uppträdanden, dans, basarer, midsommarfester m m bedrevs med framgång fram till 1950-talet då man började drabbas av ett vikande publikunderlag och från mitten av 1950-talet gör man årliga förluster i verksamheten. De fackliga organisationerna och de större företagen på orten är pålitliga sponsorer för verksamheten. ESAB bjuder 1952 på sittplatsbänkar för 300 personer och 1953 skänker Metall avd 219 en ny ridå till scenen. Fackföreningarna bjuder också sina medlemmar med familjer på teater då och då.
Under de första åren är Laxå danskapell flitigt återkommande. En mer exotisk grupp förefaller Six Man Jazz att vara och deras gage är också mångdubbelt större än danskapellets. Längre fram är Malmstenstruppen en säker publikmagnet som oftast lockade runt med sin föreställning. 1953 slogs det gamla publikrekordet på 1.700 personer av Alice Babs som lockade hela 2.825 betalande. Som jämförelse kan nämnas att Snoddas året innan lockade ”endast” 1.403 personer. 1957 års bästa besök var operetten Tiggarstudenten som drog hela 1.131 personer. Utvecklingen förefaller obeveklig under senare delen av 1950-talet. På en diskussion vid årsmötet den 13 mars 1956 konstaterar man ”faktum att de små parkerna får allt större svårigheter att hävda sig mot de större parkerna”. Vidare sägs ”Den ensamme dragspelaren på dansbana var förbi och nu vill publiken ha stora jassband med helst idel svartingar i.” Även bilismen anses ha en negativ inverkan.
En satsning sker trots allt med hjälp av ett kommunalt lån på reparationer och uppfräschning av byggnaderna under 1956. Vidare läggs ambitiösa men kostnadskrävande program. Då man under flera säsonger haft dåligt väder planerar man 1956 att bygga ett tak över sittplatserna. Den dåliga utvecklingen för parken förhindrar detta. Under ständiga förlustsiffror drivs parken vidare ytterligare några år. 1959 sjunker besökarantalet under 10.000 personer. Det sista verksamhetsåret i parken förefaller att ha varit 1964. Inför det året hade köpingen givit ett ränte- och amorteringsfritt lån på 25.000 kr. Det sista bevarade protokollet är från årsmötet 1964.
1965 kunde en fungerande styrelse inte utses. Parken blev ett tillhåll för ungdomen och den vandaliserades under våren 1967 och under 1968 eldhärjades och förstördes nöjeshallsbyggnaden. Föreningen träder i frivillig likvidation 1967 och Laxå kommun får 1970 överta föreningens skulder och tillgångar (48.000 kr). I januari anhåller föreningens siste kassör Eric Carlsson hos Länsstyrelsen i Örebro om att föreningen måtte upplösas. Den sista handlingen från föreningen är en slutlig redovisning av räkenskaperna mellan den 20 september 1967 och den 31 augusti 1973. 86:39 kr fanns att överlämna till Laxå kommun.
Källor: Arkiv från Föreningen Folkets hus & Folkets Park i Laxå u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Örebro-Kuriren 1957-05-04. 2009-12-30 |