Kumla Folkets Park

Kumla fick sin första Folkets Park redan sommaren 1909. Det verkar ha varit NOV-logen 649 Glöd som tog initiativet till bildandet av en folkparksförening på vårvintern 1909. Skofabriksarbetareförbundets avd 59 verkar dock ha avstått från att medverka, men man kan förmoda att Kumla socialdemokratiska ungdomsklubb deltog i byggandet av parken.

Affischer från Kumla Folkets Park från midsommarhelgen 1909. (klicka på bilderna för en större version) Arkiv från Kumla Folkets Parkförening, ArkivCentrum Örebro län.

Invigningen av denna första park i Kumla skedde midsommarhelgen 1909. Då fick man höra föredrag av Fritz Olsson från Degerfors och musik av musikföreningen Nornan från Örebro. Någon större framgång tycks det inte ha blivit med denna park. I början av augusti samma år kan man i Örebro-Kuriren hitta en annons där föreningar erbjuds hyra parken. Kontaktperson är Axel Sundström i Kumla. Det var samme person som förde upp frågan om en folkets park i Kumla på skofabriksarbetarfackföreningens möte redan i januari 1909.

Annons i Örebro-Kuriren 1909-08-04.

Detta första försök till en folkets park i Kumla verkar alltså inte ha blivit långvarigt. Nästa försök gjordes 1917. Det var en sammanslutning av några ungdomar som kallade sig Kumla nöjesklubb och som vid nuvarande Gartzvägen 4 lät uppföra en dansbana, servering och skjutbana. När Föreningen Folkets hus i Kumla u.p.a. bildades 1920 köpte denna förening tämligen omgående den redan existerande Kumla nöjespark för 8.000 kr. Snart nog uppfördes nu också en teaterbyggnad i parken. Redan på våren och sommaren 1921 kunde man erbjuda teater med Viktor Skånfeldts och Olof Hillbergs teatersällskap.

Parken utvidgades 1922 genom ett köp av åtta kappland av Axel Sundström för 1.625 kr. Alltså samme person som fanns med redan 1909. Möjligen var den tidigare parken alltså belägen på samma plats.

Parken fick efter utvidgningen två entréer, en från Gartzvägen och en från Mossbanan (nuvarande Mossbanegatan) dit huvudentrén flyttades. Samtidigt lät man röja upp i parken genom att ta bort stubbar, tuvor och kärr. En ny dansbana byggdes 1923.

Kumla Folkets Park hyrdes även av andra lokala föreningar. Den 20 och 21 juni 1925 var det Kumla LS som arrangerade en fest med vis- och kuplettsångaren Mille Carlsson samt dans till Bröderna Pettersson. Annons ur Örebro-Kuriren 1925-06-19.

Dansbanan i Kumla Folkets Park 1924.

Kumla Folkets Park på 1920-talet.

Kumla Folkets Park på 1920-talet.

Kumla Folkets Park hade under 1920- och 1930-talen besök av flertalet kända svenska artister såsom Ernst Rolf (1931), Anders de Wahl, Gösta Cederlund, Pauline Brunius och Svea Textorius.

Verksamheten i parken fortgick till år 1937 då parkens byggnader såldes och marken såldes till byggnadstomter.

Annonserna för Kumla Folkets Park berättar att det inte endast var lokala artister som besökte parken utan även riksbekanta sådana. I juli 1928 besöktes parken av vis- och kuplettsångarna Erik Pettersson-Friberg och Sven Lilja. För dansmusiken svarade Södermalms jazzband. Ur Örebro-Kuriren 1928-07-06, 1928-07-13.
Till pingsthelgen 1932 kom den norska sångerskan Lilla Bye. The Dancing Band från Örebro svarade för dansmusiken. I maj 1933 kom revyskådespelerskan och sångerskan Tyra Hector till Kumla Folkets Park. The Melody Makers Orchestra svarade denna gång för dansmusiken. Ur Örebro-Kuriren 1932-05-13, 1933-05-19.

Källor: Arkiv från Sko- och Läderarbetarförbundet avd 59, Kumla Folkets Parkförening, ArkivCentrum Örebro län. Örebro-Kuriren 1909-06-21, 1909-08-04, 1925-06-19, 1928-07-06, 1928-07-13, 1932-05-13, 1933-05-19. Jonas Johansson (1980): Folkets hus Kumla 1920–1980. Nerikes Allehanda 1980-09-02.

2005-07-21