Stribergs Folkets hus

På initiativ av Svenska gruvindustriarbetareförbundets avdelning 14 bildades Föreningen Folkets hus i Striberg u.p.a. den 24 september 1905. Redan vid starten anslöt sig 26 medlemmar. Till styrelse valde man Frans August Törnqvist (ordförande), Emil Vallenstein, Hjalmar Persson, Karl Giliusson, Erik Jonsson, Karl Brandin och Gottfrid Skoog.

Redan i början av oktober samma år hade man köpt ett tunnland mark för 300 kronor och i slutet av månaden var grundgrävningen igång. Vid årsmötet den 25 februari 1906 godkändes Evald Anderssons ritningsförslag. I mars hade man köpt torpet Skirstubben för 270 kronor för att kunna använda timret till Folkets husbygget och en dansbana. För liksom de flesta andra folketshusföreningar så började man även i Striberg med att bygga en folkpark för att där kunna dra in pengar till husbygget. Dansbanan och början till Stribergs Folkets Park byggdes till sommaren 1906. De första danserna kunde troligen hållas redan i början av juni 1906.

I juni 1906 lades grunden till huset, men upptimringen av huset påbörjades först i december samma år. Taklagsfesten kunde hållas vid midsommar 1907. Under hösten inreddes huset och invigningsfesten kunde hållas på julafton 1907. Huset brädfodrades i oktober 1909. I mars 1910 beslöt man hyra ut en lägenhet om två rum på övre botten i huset. I september 1910 rödmålades huset. I februari 1923 fick man elektriskt ljus indraget i huset. Värmeanläggning installerades 1936 och telefon 1937. Fastigheten anslöts till den kommunala vattenledningen 1964 och två toaletter installerades.

Fastigheten omfattade på 1930-talet en stor sal rymmande 200 sittplatser med läktare, två klubbrum, kök, verkstadsrum samt vaktmästarbostad.

Fotografiet ovan visar ett av Stribergs Folkets hus klubbrum där Svenska gruvindustri-arbetareförbundets avdelning 14 omkring 1930 höll en cirkel i kommunalkunskap. Cirkeldeltagarnas namn är från vänster: Helge Karlsson, Algot Israelsson, Erik eller Karl Karlsson, Axel Svensson, Herman Karlsson (cirkelledare), okänd man, okänd flicka, Nils Green, Gunnar Larsson, Helge Larsson (senare Ramneborg), Karl Brandin och Herbert Bergström.

Ungefär hälften av folketshusföreningens andelar köptes av lokala föreningar och resten av privatpersoner. Svenska gruvindustriarbetareförbundets avdelning 14 i Striberg ägde flest andelar (135 st) och därefter kom IOGT-logen Stribergs vapen (96 st), Stribergs socialdemokratiska arbetarekommun (20 st), Stribergs SDUK (10 st) och Stribergs sportklubb (10 st).

Efter många år med dålig ekonomi gick föreningen i konkurs på 1990-talet. En ny bygdegårdsförening bildades 2000 som tog över Stribergs Folkets hus.

Stribergs Folkets hus idag. Foto: Per Roth 2003-09-26, ArkivCentrum Örebro län.

Stribergs Folkets hus idag. Foto: Göran Henrikson 2004-06-10, ArkivCentrum Örebro län.

Källor: Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 437, Stockholm 1939. Algot Israelsson: Några anteckningar om Folkets hus i Striberg (1982).

2005-07-21