Rockhammars Folkets hus

I april 1925 hölls ett möte då stadgar antogs för Rockhammars arbetares byggnadsförening, men först i mars 1927 bildades föreningen och ett konstituerande möte hölls. Redan innan föreningen bildades fanns en dansbana på orten och redan i mars 1927 fick styrelsen i uppdrag att diskutera med bruksledningen om virke för att reparera dansbanan och samtidigt meddela att föreningen avsåg att bygga ett folkets hus. Under våren 1927 ombyggdes spelmanskuren och dansbanan, som utökades med 75 cm.

Medlemsbok med stadgar från Rockhammars Arbetares Byggnadsförening u.p.a.

I maj 1927 beslutade föreningen att ett föreningshus ”som rymmer tre hundra personer allt som allt” skulle uppföras ”fortast möjligt” och man valde en byggnadskommitté och dessutom beslutades att ritningar skulle anskaffas. Byggnationerna startade redan i juni månad då ersättning för första gången utbetalades från byggnadskontot till Axel Hansson som förmodligen var den som hade hand om markberednings- och grundläggningsarbetena. I juli betalades 228 kronor för byggnadsritningarna till arkitekt Olof Stylin i Örebro. I september betalades 2000 kronor från byggnadskontot till Axel Eriksson, som förmodligen var projektets byggmästare. När huset stod klart och när invigningen ägde rum framgår inte av de bevarade handlingarna men av årsmötesprotokollet från den 7 mars 1928 framgår att mötet hölls i Rockhammars Folkets Hus. Bland hyresgästerna i folkets hus kan nämnas: Blixterboda baptistförsamling, Verdandilogen Kämpe, Rockhammars Idrottsklubb, Fellingsbro norra kommunistiska arbetarekommun, Rockhammars ABF-avdelning, Ullersätters Idrottsklubb, Rockhammars Folkets hus syförening, Rockhammars Kooperativa Kvinnogille, Rockhammars Socialdemokratiska arbetarekommun, Rockhammars socialdemokratiska ungdomsklubb och Syföreningen Jultomtarna.

Affischer från Rockhammars Folkets hus från 1930 och 1931. (klicka på bilderna för en större version) Arkiv från Rockhammars arbetares byggnadsförening u.p.a., ArkivCentrum Örebro län.

Teckningen av andelar i byggnadsföreningen startade i september 1927, då Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avd 149, Rockhammar, tecknade andelar för 2700 kr. Därefter tillkom en del enskilda andelstecknare och i mars 1928 köpte Rockhammars bruk andelar för 4000 kr. Bygget finansierades förutom av det influtna andelskapitalet och egna inkomster från bl a dansbanan, även via ett lån på 5000 kr från Linde Sparbank. 1929 efterskänkte avd 149 sin fordran på Rockhammars arbetares byggnadsförening på 2700 kr, mot att avdelningen fick disponera lokaler gratis för sina möten under tio år. 1930 beslutades att försöka friköpa föreningens tomt från Rockhammars bruk och samtidigt belåna fastigheten för att lösa alla övriga skulder.

Biografverksamhet bedrevs på entreprenad redan från slutet av 1920-talet. 1946 inköpte föreningen dock en egen biografanläggning för att visa film i egen regi med början i januari 1947.

Rockhammars Folkets hus.

1955 hölls ett möte med samtliga Rockhammarsbor för att diskutera ett eventuellt byggande av ett nytt folkets hus, vilket också mötet uttalade sig för och en kommitté tillsattes. 1959 återupptogs frågan om en eventuell ombyggnad eller nybyggnad av folkets hus. Frågan aktualiserades även vid årsmötet 1961, men man beslöt att skjuta frågan på framtiden. I november 1961 framkom att Svenska Pappersindustriarbetareförbundet avd 149 hade gjort påstötningar i folketshusfrågan, men frågan hade inte kommit närmare någon lösning. 1962 beslutade årsmötet att sälja folkets hus. 1965 avhölls åter ett allmänt möte för att dryfta frågan om ett nytt folkets hus och en ny kommitté tillsattes. 1970 sålde Rockhammars arbetares byggnadsförening sin fastighet Västansjö 1:51 till Rockhammars Bruk för 9800 kr.

Dansbiljetter från Rockhammars Folkets hus eller Folkpark, troligtvis från 1940-talet.

Källor: Arkiv från Rockhammars arbetares byggnadsförening u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Edgard Wendler, www.frovisidan.com.

2004-08-05