Till startsidan
Fritextsökning
Folkpark.nu / Folkets hus /


 


Kumla Folkets hus

Föreningen Folkets hus i Kumla u.p.a. bildades på våren 1920. Initiativtagare till föreningen var avdelning 59 av Svenska Sko- och Industriarbetareförbundet och Kumla Lokala Samorganisation. Folketshusförening beslutade tämligen omgående att inköpa den redan existerande Kumla nöjespark för 8.000 kr.

Den 18 april 1920 valdes Kumla LS representant J.A. Tillkvist till föreningens ordförande. Ordförandeskapet behöll han sedan till år 1946.

Arbetet riktades i början först och främst in på att utöka och förbättra Kumla nöjespark till en Kumla Folkets Park. Det var nämligen parken som skulle ge kapital till ett framtida folketshusbygge.

I juni 1923 köpte föreningen tomten Källvik med befintliga åbyggnader för 2.500 kronor. Tomten var belägen utmed nuvarande Mossbanegatan. Tanken var att här bygga ett folkets hus, men då fabrikör Kjellin efter något år behövde utöka sin tomt såldes fastigheten till honom.

På våren 1925 köpte föreningen istället den s.k. tivolitomten i hörnet Parkgatan och Skolvägen för 13.000 kronor. Tomten hade fått sitt namn av att ambulerande nöjessällskap under många år förhyrt denna tomt. Folketshusföreningen fortsatte också med denna uthyrning under tiden planerna för folketshusbygget tog form. På senhösten 1925 förelåg skissritningar på huset utförda av byggmästare Evert Johansson och ingenjör Anders Diös. Tillståndet för bygget drog dock ut på tiden och först på våren 1926 hade byggnadsnämnden godkänt de då modifierade ritningarna. På hösten antog styrelsen byggmästare Karl J. Johanssons anbud på bygget som uppgick till 98.500 kronor.

Kumla Folkets hus stod klart för invigning söndagen den 4 september 1927. Invigningen förrättades av Metallindustriarbetareförbundets ordförande Fritiof Ekman från Stockholm. Huset inrymde en stor sal med plats för 458 personer, en teaterscen och omklädningsrum för skådespelare, kaffekök, bibliotek, expeditionslokal, affärslokal, två mindre salar på övervåningen med plats för 200 respektive 50 personer, en vaktmästarbostad om två rum och kök. Den stora salen användes till teater, biograf och möteslokal.

I början av 1940-talet renoverades fastigheten. Bl.a. fick den stora salen klädda fåtöljer istället för de tidigare trästolarna varvid antalet platser minskade till 442.

Kumla Folkets hus ca 1930.
 
Kumla Folkets hus ca 1960. Foto: okänd, Kumla kommunarkiv (bildnummer 2001_023).
 
Teaterscenen i Kumla Folkets hus äldre del. Dokoreringsmålningen är utförd av Robert Dahl och Einar Thorén. Foto: Per Roth 2003-07-15, ArkivCentrum Örebro län.
 
Den stora salen med läktare i Kumla Folkets hus äldre del. Foto: Per Roth 2003-07-15, ArkivCentrum Örebro län.

Man diskuterade också en utbyggnad av Folkets hus och 1944 köpte man en angränsade tomt för 40.000 kronor. Men det skulle dröja många år innan en tillbyggnad kunde byggas. Man diskuterade även andra lämpliga platser för ett helt nytt Folkets hus, bl.a. vid Djupadalsbadet. Det blev dock till slut en byggnad i anslutning till den gamla. Lördagen den 1 oktober 1960 togs det första spadtaget till det nya huset och lördagen den 14 april 1962 var allt klart för invigningen. Denna förrättades av statsminister Tage Erlander. Bygget beräknades kosta ca 3.300.000 kronor. I de nya lokalerna inrymdes bibliotek och en ny danslokal kallad »Husaren«.

På senare år har biblioteket flyttat ut ur huset till egna lokaler. Istället utökade då ICA sina affärslokaler. I huset finns idag också gymnasieutbildning för handels- och restaurangprogrammen.

Den äldre delen av Kumla Folkets hus. Foto: Per Roth 2003-07-15, ArkivCentrum Örebro län.
 
Kumla Folkets hus. Foto: Per Roth 2003-07-15, ArkivCentrum Örebro län.

Källor: Jonas Johansson (1980): Folkets hus Kumla 1920–1980. En historik över föreningen Folkets hus i Kumla under 60 år. Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 294, Stockholm 1939. Örebro-Kuriren 2004-08-25.

2008-11-21