Till startsidan
Fritextsökning
Folkpark.nu / Folkets hus /


 


Kilsmo Folkets hus

Kilsmo Folkets husförening u.p.a. bildades den 6 mars 1938. Det hade dock funnits en förberedande kommitté en tid före detta möte. Följande föreningar gick med i föreningen från starten: Kilsmo socialdemokratiska arbetarekommun, Kilsmo idrottsklubb, Kilsmo RLF-avdelning, Bysta LS av SAC och Sågverksindustriarbetareförbundets avd 343.

Intresset för att bygga en samlingslokal i Kilsmo avtog tydligen snart varför inget hände förrän i mars 1942 då byggmästare Gustav Andersson har uppgjort ritningar på ett folkets hus. Ritningarna skulle sändas till Folkets husföreningarnas centralorganisations arkitekt och baron Gripenstedt för utlåtande, men av någon anledning avstannade allt under några år.

Föreningen vaknade dock till liv igen i september 1947 då man fått veta att en militärbarack fanns till salu i Hallsberg. Baracken köptes och avhämtades i mars 1948. Byggnaden blev dock liggande en tid innan den sattes upp i Kilsmo. Byggmästare Gustav Andersson fick slutligen i uppdrag att sätta upp den med en mindre tillbyggnad. Det senare krävdes för att kunna använda lokalen som biograf. Byggnadsarbetet pågick under januari-februari 1949. Finansieringen klarades av med hjälp av ett amorteringslån på 10.000 kr samt andelsteckningar.

I mars 1949 tycks huset med en stor och en liten sal ha stått färdigt. Redan samma år började Folkbiografen hyra in sig för filmvisning. Men det visade sig snart vara oekonomiskt varför folkets husföreningen i augusti 1953 köpte filmapparaten med filmduk för 5.000 kr på avbetalning för att kunna fortsätta visa film i Kilsmo. Samlingslokalen användes givetvis också som möteslokal för de lokala föreningarna, men även privatpersoner kunde hyra lokalerna till fester.

Huset var trots allt en temporär lösning och när Kilsmo IK byggde ett nytt och modernt idrottshus i Kilsmo blev Folkets hus överflödigt. Folkets husföreningen beslutade i oktober 1965 att huset skulle rivas och att återstående tillgångar skulle överlåtas till Kilsmo IK. Delägande föreningar var vid denna tid Kilsmo IK, Kilsmo socialdemokratiska arbetarekommun, Träindustriarbetareförbundets avd 598, Kilsmo SLKF-avdelning och Kilsmo centerpartiavdelning.

Biografmaskinen såldes i oktober 1965 för 100 kronor. Någon rivning av huset behövdes dock inte då huset brann ned till grunden natten mellan den 22 och 23 juni 1966. Däremot fick man betala för grusfyllningen efter huset. Sammanlagt blev det 1.753:59 kronor kvar som kunde överlåtas till Kilsmo IK.

Källor: Arkiv från Kilsmo Folkets husförening u.p.a., Kilsmo socialdemokratiska arbetarekommun, ArkivCentrum Örebro län.

2004-07-02