![]() |
|
| Fritextsökning |
|
Karlsdals Folkets husförening u.p.a. bildades söndagen den 1 november 1925 i Karlsdals skola. Till föreningens första styrelse valdes: målaren Karl Andersson i Kortfors (ordförande), järnvägaren Georg Lundberg (vice ordförande), konduktören Johan Blomberg (sekreterare), sågverksarbetaren Helmer Carlsson (vice sekreterare) och stationsföreståndaren Samuel Kling (kassör). Redan då hade man genom en kommitté inom Karlsdals socialdemokratiska arbetarekommun lyckats förhandla sig till ett arrendekontrakt av Karlsdals AB på en tomt belägen vid vägskälet söder om Danstorp. Kontraktet var på 49 år mot en avgift på 30 kronor om året. Efter andelsteckningar, kontanta anslag från lokala föreningar och lån hade man redan 1926 lyckats samla ihop 15.000 kronor. Planeringen för bygget satte nu igång. Ortens arbetare arbetade på kvällar och helger med att förbereda tomten för det kommande husbygget, vilket var ett omfattande arbete då berg täckte en stor del av tomten. Ritningarna till Folkets hus utfördes gratis av ingenjör David Stålhandske i Karlskoga. Byggmästare var Erik Eriksson i Bråten. Byggnadskostnaderna uppgick till 18.000 kronor.
I maj 1926 påbörjades husbygget och söndagen den 14 november samma år kunde Karlsdals Folkets hus invigas. Högtidstalet hölls av riksdagsmannen Bertil Mogård.
Byggnaden innehöll en större sal om 10x11 kvm med plats för 200 personer, kapprum, serveringsrum och kök, samt dessutom i en särskild byggnad vaktmästarebostad om ett rum och kök. Fastigheten fick redan från början elektriskt ljus. Ett biografmaskinrum tillbyggdes 1933 och lokalen godkändes för biografverksamhet för högst 186 personer. Filmvisningen bedrevs sedan fram till slutet av 1950-talet.
De första tio åren innebar en livlig verksamhet i det egna huset. Bland annat arrangerade man offentliga danser som blev mycket populära, dock hade man en tid problem med fylleri och bråk. Ekonomin var god och man lyckades betala tillbaka en stor del av lånen. 1939 friköpte man också tomten för 500 kronor. En dansbana eller folkets park anlades i anslutning till huset redan 1927.
Efter att bruket i Karlsdal nedlagts på 1930-talet ökade avflyttningen från bygden och verksamheten i Folkets hus avtog med den. Under 1950-talet hyrdes huset regelbundet av Karlsdals-Öfallas Gammaldansförening som där hade populära danser under vintersäsongen. Lokalerna blev dock alltmer nedslitna och vid årsmötet 1957 tillsattes en kommitté som fick i uppdrag att utreda frågan om en eventuell renovering. Det visade sig dock att en sådan skulle bli alltför kostsam för föreningen och Karlskoga kommun eller Domänverket var inte villiga att bidraga. Därför fortsatte förfallet ytterligare en tid. Den sista offentliga dansen anordnades 1960. Istället för en renovering av den gamla fastigheten kom man 1966 överens med Karlskoga kommun om att hyra den nyligen nedlagda skolan i Karlsdal samtidigt som kommunen köpte den förfallna folketshusfastigheten för 5.000 kronor. Skolan fick nu fungera som ortens samlingslokal. Karlsdalsborna kunde hyra lokalen till självkostnadspris. Men vid mitten av 1980-talet fanns det inget större intresse kvar för folketshusföreningen, varför hyreskontraktet med kommunen upphörde. De som nu ville hyra den gamla skolan fick göra det direkt av Karlskoga kommun.
Den gamla folketshusbyggnaden revs 1974. Karlsdals Folkets husförening u.p.a. avregistrerades 1997, men man hade då inte haft någon verksamhet under drygt 10 års tid. Karlsdals gamla skola uppläts den 1 januari 2004 till Karlsdals byalag och fungerar nu som en bygdegård för Karlsdal. Källor: Arkiv från Karlsdals Folketshusförening u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Henry Norén, Karlsdal. Örebro-Kuriren 1926-11-13, 1926-11-15, 1930-11-28. Karlskoga Tidning 1974-05-08. Läns-Posten 1972-11-02. 2004-09-27 |