Immetorps Föreningshus

Immetorps Byggnadsförening u.p.a. bildades den 18 april 1927. Föreningens första styrelse bestod av följande personer: Karl Nilsson (ordförande), Karl Sandberg, Emil Eriksson, Karl Björn och Vilhelm Gustafsson samt suppleanterna Karl Pettersson och Gunnar Ljungberg. Initiativtagare till bildandet ska ha varit skräddaremästare Carl Linderberg. Han var själv godtemplare och frisinnad, men för att kunna bygga ett föreningshus i Immetorp behövdes stöd även från andra föreningar i orten. Detta fick man från den lokala kommunistiska ungdomsklubben och den socialdemokratiska arbetarekommunen. Andelar om 10 kr såldes även till privatpersoner i trakten.

Men andelsförsäljningen räckte inte för att finansiera ett större husbygge. Istället arrenderade man ett markområde vid Flottnäset där man lät uppföra en enkel dansbana. Snart hade man också råd att utöka dansbanan med räcke och tak samt bygga biljettkur, kaffeservering, en liten friluftsscen och skjutbana. Danserna vid Flottnäsets festplats gav ett välbehövligt tillskott i föreningens kassa som tillsammans med ett lån var tillräckligt för att sätta spaden i jorden och bygga föreningshuset. I september 1932 köpte föreningen ett tomt om 1317 kvadratmeter för 800 kronor av Villingsbergs kronopark.

Immetorps Föreningshus såsom det såg ut på 1930-talet.

Immetorps SDUK:s 10-årsjubileum i Immetorps Föreningshus 1943.

Huset färdigställdes under hösten 1933 och söndagen den 5 november kunde man inviga Immetorps Föreningshus med en publik på över 400. Redan till invigningen hade man införskaffat ett piano för 1350 kr från AB Carl Sieverth i Stockholm. Invigningstalare var rektor Jalmar Furuskog som talade om folkrörelsernas betydelse. Bofors musikkår och Degerfors manskör (24 man) under ledning av Ernst Stake stod för musik och sång. Bl.a. sjöng man Värmlands sång och Arbetets söner. Till invigningen hade dekorationsmålaren Arne Haglund i Nora målat en större fonddekoration som på ena sidan hade motiv från Imbron om omgivningar och på andra sidan föreställde Karlskoga-Bofors sett från Möckeln. Elektriskt ljus hade installerats av Ivar Bergfelts elektriska byrå i Karlskoga. Som byggmästare hade föreningens ordförande Karl Nilsson fungerat. Byggnadskostnaden uppgick till ca 30.000 kronor, varav hälften hade upplånats.

Huset hyrdes sedan ut till de flesta lokala föreningarna. På kvällarna förekom även biograf, boxningsträning, bridge och teaterövningar. Men den största inkomstkällan var nog danstillställningarna. Ofta hade man välkända artister och orkestrar som kunde locka publik från när och fjärran. Bl.a. har Calle Jularbo, Sune Waldimirs, Leon Landgrens med Thory Bernhards, Yngve Stoors, Rialto och Steens spelat på Immetorps Föreningshus.

Givetvis användes Immetorps Föreningshus också som möteslokal. Till exempel arrangerade Immetorps socialistiska arbetarkommun ett föredrag med Stina Olsson från Järvsjö den 1 september 1935. Annons ur Karlskoga Tidning 1935-08-29.

Föreningshuset kom under denna tid att få smeknamnet “Mexico”. Det lär ha uppkommit genom att en besökare hoppade ner från läktaren längst bak i danssalen, ett fall på tre meter ungefär, och bjöd upp en flicka till dans. Någon ska då ha sagt att “här går det livligare till än i Mexico”.

Danstillställningarna i “Mexico” upphörde omkring 1990. Immetorps Byggnadsförening u.p.a. fick allt svårare att hyra ut lokalerna varför föreningens ekonomi också blev allt sämre. Ett lån på 100.000 kr togs 1990 för att försöka rädda situationen, men i januari 1995 begärde man föreningen i konkurs. Huset såldes och där finns idag en loppmarknad.

Källor: Immetorps byggnadsförenings arkiv; Immetorps SDUK:s arkiv, Folkrörelsernas Arkiv i Karlskoga. Örebro läns arbetartidning 1944–1947. Karlskoga Tidning 1933-11-03, 1933-11-06, 1935-08-29, 1990-03-03.

2010-12-23