Hammarns Folkets hus

IOGT-logen 2801 Hammarblomman började år 1905 bygga en föreningslokal i Hammarn. Huset stod klart år 1907. Det var en enkel byggnad av bräder med sågspånsfyllnad samt med ett tak beklätt med papp. De nyligen bildade fackliga organisationerna i Hällefors fick här hålla sina möten. Och när IOGT-logen nedlades 1909 erbjöd man avdelning 202 av Svenska Metallindustriarbetareförbundet i Hällefors att köpa huset för 1.000 kronor. Så gjordes också och huset blev nu Hammarns Folkets hus. En särskild förening kallad Hällefors Folkets husförening u.p.a. bildades på våren 1912 som tog över huset i Hammarn.

Vägen från Hällefors till Hammarn var dock fem kilometer lång och arbetarna i Hällefors tyckte givetvis att man skulle bygga ett hus i centrala Hällefors istället. Den nybildade folketshusföreningen gjorde därför redan 1913 en anhållan hos brukspatron Reuterskiöld om att få inköpa en tomt i Hällefors för att där kunna uppföra ett folkets hus. Men efter den långa sågverksstrejken 1914 blev förhållandet till bruket sämre och det hela rann ut i sanden.

Istället beslutade man att renovera Hammarns Folkets hus. Under 1919–1920 lades ny takpapp, ytterväggarna rödfärgades och även invändigt hade det målats samt ett nytt golv inlagts.

Flera andra försök till tomtköp i Hällefors gjordes men det skulle dröja till år 1923 innan folketsföreningen kom överens med bruket om att få köpa en tomt belägen sydöst om järnvägsstationen. Invigningen av det nya Folkets hus i Hällefors ägde rum lördagen den 24 oktober 1925.

Folketshusföreningen i Hällefors fortsatte dock en tid att driva även Hammarns Folkets hus. Huset renoverades 1929 och en begagnad biografmaskin inköptes för 900 kronor. 1934 fick man ta över Hällefors Folkets hus gamla biografmaskin som kunde visa ljudfilm.

Under 1930-talet växte dock önskemålet bland befolkningen i Hammarn att själva ta över ansvaret för fastigheten. Hammarns Folkets Husförening u.p.a. bildades också 1938 som tog över fastigheten. De som ägt andelar i folketshusföreningen i Hällefors fick sina andelar överflyttade till den nya föreningen.

År 1939 tillbyggdes en klädloge och nya uthus byggdes. I huset fanns nu en större och en mindre sal. Hammarns ABF-avdelning hade sitt studiecirkelbibliotek inrymt i Hammarns Folkets hus.

Huset ansågs dock vara för litet och då det också var i behov av omfattande reparationer började man redan vid 1940-talets mitt diskutera ett nybygge där en tvättinrättning och badhus skulle ingå. Föreningen fick en byggnadstomt till skänks av Göte Joakimsson och ritningar fanns klara för ett bygge 1947. Men p.g.a. problem med avstyckningen av tomten drog bygget ut på tiden. Först 1953 fick föreningen lagfart på tomten.

Det skulle dock dröja till 1960 innan bygget kom igång. Ritningarna var nya och inte alls lika storslagna. Enligt uppgift ska man ha använt en standardritning för samlingslokaler från skogsbolaget Billerud. Bygdegården i Älvestorp är byggd efter samma ritningar, men är spegelvänt och utan källare.

Det nya Folkets hus i Hammarn invigdes i december 1961. Byggnadskostnaden uppgick till 133.000 kronor.

Troligen upphörde Hammarns Folketshusförening under 1980-talet. Huset har sedan använts av Ria-Dorkas varför det då kallades Ria-huset, men det står numera öde.

Hammarns Folkets hus 1961.

Hammarns Folkets hus. Foto: Per Roth 2003-09-26, ArkivCentrum Örebro län.

Källor: Arkiv från Hammarns Folkets Husförening upa, ArkivCentrum Örebro län. Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 240, Stockholm 1939. Eric Ericsson (1950), Minnesskrift: Hällefors Folkets Husförening u.p.a. verksamhet 1912–1950 och Folkets hus, Hällefors 1925–1950. Manfred Wikström: “Fyra Folkets Hus”, i Grythyttan i ord och bild hf 15, s 37–39, Grythyttan 1963.

2005-07-26