Hallsbergs Folkets hus

Föreningen Folkets hus i Hallsberg u.p.a. bildades söndagen den 30 juni 1907 vid ett möte i godtemplarlokalen. Det var den då nybildade Hallsbergs socialdemokratiska arbetarekommun som hade förberett detta möte där man kallade samtliga organiserade arbetare i Hallsberg. Till föreningens första styrelse valdes följande personer: garvaren C.R. Davidsson (ordförande), kolvakten G.A. Blomkvist, målaren B. Brink, lägenhetsägaren J. Bergström och bokbindaren Köhler.

Föreningen började direkt söka efter en byggnadstomt. I slutet av 1907 tecknades också ett köpekontrakt med lantbrukaren Per Erik Jonsson i Norrby. Tomten var belägen öster om dåvarande gästgivargården och kostade 3.000 kronor med tillträdesrätt från den 14 mars 1908. Ungefär samtidigt lyckades man också köpa Kungl. Livregementets husarers officerspaviljong vid Sannahed för 2.100 kronor.

I januari 1909 fick byggmästare J. Gustafsson i Kyrkfallet i uppdrag att för 8.428 kronor flytta den inköpta paviljongen och uppföra den på den köpta tomten. Dessutom gjordes en tillbyggnad för att få en större samlingslokal med plats för 340 sittplatser. I huset inreddes även en mindre mötessal, bibliotek och vaktmästarbostad. Huset stod färdigt redan den 13 september samma år. Bänkarna i stora salen levererades av Gropens nya möbelfabrik för ett pris av 932 kronor. Den stora invigningsfesten hölls den 6 november 1909. Riksdagsman C.A. Lindblad från Göteborg höll tal, Hallsbergs musikkår spelade och Laxå manskör sjöng.

Hallsbergs Folkets hus omkring 1910.

Hallsbergs Folkets hus i början av 1910-talet.

Omgående började man arrangera fester och baler för att få in pengar till de ganska omfattande skulder som föreningen ådragit sig. Från år 1911 hyrde man även ut huset till ambulerande biografföretag, men hyresintäkterna räckte inte långt. Därför köpte man en egen biografmaskin i december 1913. Premiärföreställningen med den egna biografmaskinen hölls den 10 januari 1914. Filmen hette “En läkares ädelmod”. Nu började intäkterna öka och vid 1920 års slut var föreningen skuldfri.

Påskhelgen 1921 hade Hallsbergs Folkets hus en lite annorlunda hyresgäst. Det var Hallsbergs Lokala Samorganisation som hade hyrt huset för att där kunna arrangera en “Luffarkonferens”. Syftet med konferensen var att samla arbetslösa organiserade arbetare, men man lockade även till sig en stor del andra “luffare”. Efter någon vecka blev folketshusföreningen tvingade att mer aggresivt försöka få bort “luffarna” som tagit huset i besittning. Tillställningen förorsakade föreningen en extra utgift på 265 kronor för rengöring och reparationer.

År 1925 övertog folketshusföreningen den då något förfallna Hallsbergs Folkets Park från Föreningen Folkets Park i syfte att få en stabilare ekonomisk grund att stå på för parkverksamheten. Man köpte nu in angränsande mark så att parken blev dubbelt så stor där man byggde bl.a. en teaterbyggnad, ny parkpaviljong och dansbana.

En ljudfilmsanordning togs i bruk 1930. Husets tillstånd var dock inte det bästa vid denna tid. En omfattande renovering var av nöden. Till slut beslutade man att bygga ett helt nytt folkets hus. År 1936 köpte man en ny tomt för 27.000 kronor och bygget kunde sättas igång efter länsarkitekt Ebbe Borgs ritningar. Biopremiär i det nya Folkets hus kunde äga rum annandag jul 1938. Den officiella invigningen hölls i mars 1939. Chefredaktör Harald Åkerberg höll invigningstalet. Den totala byggnadskostnaden inklusive inventarier uppgick till 285.000 kronor. Det gamla Folkets hus såldes till rivning 1941 och inbringade 8.000 kronor till föreningen. Den nya fastigheten, fyra våningar högt, omfattade en biograflokal med scen, två samlingssalar rymmande vardera 160 respektive 50 sittplatser, bibliotek, fem expeditionslokaler, vaktmästarbostad, bageri, kafé och två affärslokaler.

Det nya Folkets hus i Hallsberg 1939.

Den nya biosalongen i Hallsbergs Folkets hus omkring 1940.

Den nya biosalongen i Hallsbergs Folkets hus omkring 1940.

Hallsbergs Folkets hus i slutet av 1940-talet.

Redan 1944 började man dock diskutera en tillbyggnad, men på grund av dåvarande byggnadsrestriktioner blev det inget av vid denna tid. Frågan kom åter upp 1954. Bygget igångsattes i slutet av november 1955. Byggets arkitekter var Ebbe Borg i Malmö och Göran Jonsson i Örebro. Huvudentreprenör för bygget var Byggnadsfirma Nilsson & Andersson, Hallsberg. Byggnadskostnaden beräknades till ca 1.700.000 kronor. I april 1957 kunde de första hyresgästerna flytta in i de s.k. ungkarlslägenheterna. I maj inflyttade affärsinnehavarna och Hallsbergs allmänna sjukkassa. Den 5 augusti härjades nybygget av en brand som bl.a. förstörde biofoajén. Premiärföreställningen på den nya biografen “Spektrum” hölls därför först den 15 september och den 12 oktober dansades för första gången i “Grottan”. Den 2 december inflyttade ABF i sina nya bibliotekslokaler.

Föreningen kunde fira 50 år den 15 december 1957 i det nya Hallsbergs Folkets hus. Högtidstal hölls då av landshövding K.J. Olsson och Bertil Boo sjöng samt Runes Trio stod för musiken.

Putte Wickmans orkester i Hallsbergs Folkets hus någon gång på 1960-talet.
Kirunabandet The Shanes i Hallsbergs Folkets hus lördagen den 8 april 1967.
Det engelska bandet Billy J. Kramer & the Dakotas i Hallsbergs Folkets hus 1967. (läs mer om bandet här)
Danserna var mycket populära i Hallsbergs Folkets hus under 1960-talet. Ibland hade man även danstävlingar. Klicka på bilderna för större versioner.

I början av 1970-talet tog folketshusföreningen även över driften av Hotell Stinsen i Hallsberg.

Hallsbergs Folkets hus idag. Foto: Per Roth 2003-09-25, ArkivCentrum Örebro län.

Hallsbergs Folkets hus idag. Foto: Per Roth 2003-09-25, ArkivCentrum Örebro län.

Källor: Arkiv från Föreningen Folkets hus i Hallsberg u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 214, Stockholm 1939.

2007-03-27