![]() |
|
| Fritextsökning |
|
Föreningen Folkets Hus i Guldsmedshyttan u.p.a. bildades den 27 maj 1906. Föreningens förste ordförande var spelstyraren Frans Ludvig Gustafsson från Stripa. Redan året därpå inköptes en tomt i Guldsmedshyttan för 150 kronor. Genom andelsteckning i föreningen hade man då lyckats få ihop cirka 1400 kronor. Samtidigt hade man också fått ett lån från Guldsmedshytte bruk på 5000 kronor att amorteras på tio år med 6 procents ränta. Genom basarer och fester fick man in ytterligare medel till byggnadskassan. Byggnationen påbörjades redan under 1906 och på våren 1907 kunde byggnaden tas i bruk. Den bestod av en större byggnad som innehöll en samlingssal med scen och läktare med plats för 250 personer varav 45 på läktaren. Denna del var sammanfogad med en mindre vinkelställd byggnad i två våningar innehållande entré, kök och den s.k. lilla salen. På övervåningen fanns en vaktmästarbostad om ett rum och kök. Dessutom fanns ett rum som senare kom att användas som maskinrum för filmprojektor. Redan från början installerades också elektrisk belysning.
Diskussioner förekom sedan under många år om en till- eller nybyggnad av folkets hus. Det dröjde dock till 1967 innan man kom igång med ombyggnaden. Den gamla vaktmästarbostaden förändrades då till bibliotekslokaler och scenen byggdes ut samt läktaren omvandlades till maskinrum för biografmaskiner. Nya lokaler tillkom också för entré och garderob. Man drog också in en komplett VVS-anläggning. Biografverksamheten startade redan 1914, till en början sporadiskt men efter hand kontinuerligt. Eftersom det vid denna tid endast var frågan om stumfilm engagerades till varje föreställning en pianist för att på så sätt levandegöra bioföreställningen. Teaterverksamheten har också varit omfattande. Många kända teatersällskap kom förbi Guldsmedshyttan och uppförde folklustspel och revyer. Även författaraftnar förekom varvid kända författare kom och läste valda delar ur sina verk. Guldsmedshyttans Folkets hus användes givetvis också som föreningslokal av bygdens olika föreningar. Snart kom det också på tal att skapa ett utomhusalternativ under varma sommardagar. En festplats och dansbana omtalas redan 1909 och Folkets Park vid Pjättaboda år 1915. Marken intill Folkets hus vid Pjättaboda ska dock ha friköpts först 1918 och man kunde nu på allvar bygga en folkpark. Det var en stenig mark som efter mycken möda röjdes upp av dåtidens talrika arbetslösa ungdomar. Folkparken kunde invigas 1920 och innehöll en dansbana, kiosk, scen och senare även en skjutbana.
Den 16 april 1978 drabbades Folkets hus i Guldsmedshyttan av en svår brand som i det närmaste ödelade byggnaden. Styrelsen beslöt dock genast att byggnaden skulle återuppföras. Redan i oktober 1979 kunde den nya byggnaden invigas. Arbetet hade kostat cirka 3,5 miljoner kronor. Byggnaden blev nu både större och modernare. På övervåningen fick den kommunala ungdomsgården också nya lokaler. Källor: Arkiv från Föreningen Folkets Hus i Guldsmedshyttan u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Bergslagsposten 2006-01-21. G-hyttans hemsida. 2006-04-21 |