![]() |
|
| Fritextsökning |
|
Kvistbro bygdegård uppfördes vid den s k Hönsakullen vid Stenkulla av Kvistbro JUF-avdelning och togs i bruk 1935. Byggmästare var Viktor Karlsson, Vekhyttan och ritningarna var utförda av Axel Eriksson och Folke Bergman. Bygdegården mätte 10 x 17 m och innehöll en samlingsal på 10 x 12 m samt en mindre sal som var förbunden med den större genom hopvikbara dörrar. Den större salen var försedd med en liten scen. Vid sidorna om scenen byggdes senare loger för att användas till garderob och konditoriutrymmen vid fester. På sidan om den lilla salen tillbyggdes en större garderob och ett kök. Renoveringsarbeten genomfördes även åren 1949-1950. Förvaltningen av bygdegården övertogs 1940 av en särskild bygdegårdsstyrelse som 1944 ombildades till Kvistbro bygdegårdsförening. Bygdegården tillkom för att JUF-avdelningen skulle kunna hålla sina möten, fester och tävlingar där. I början av 1940-talet kom dock bygdegårdsföreningens egna offentliga danstillställningar, som hölls för att få in pengar för att kunna driva bygdegården, att stå i förgrunden. Under några år i början av 1940-talet gick det ”ganska hett till” och genom upprepade slagsmål i samband med danserna beslöt polismyndigheten att dra in nöjestillstånden under ett års tid. Räddningen blev istället uthyrning till andra föreningar och organisationer som: Svenska landbygdens ungdomsförbund, Socialdemokratiska ungdomsklubben, Riksförbundet landsbygdens folk, Bondeförbundet Blåbandsföreningen, NTO-logen och orienterings- och frisksportarklubbar. Bygdegården eldhärjades 1972.
Källor: Kvistbro sockens historia, 1972, s 478. Samlingen Närkesminnen [Hjalmarsson, Gunnar], ArkivCentrum Örebro län. Läns-Posten 1956 nr 22, 1959 nr 29. 2004-07-22 |